HD:1984-II-113
- Ämnesord
- Förmynderskapslagen - God man - Rätt till talan
- År för fallet
- 1984
- Meddelats
- Diarienummer
- S 83/779
- Liggare
- 797
- Föredragningsdag
Personen A, vars omyndighetsförklaring hade grundat sig på hans försvagade sinnestillstånd och om vilken det ansågs att han uppenbart inte kunde förstå förmyndarskapsärendets betydelse så att han själv skulle ha förmått bevaka sina rättigheter i detta, fick enligt 12 kap. 1 § 2 mom. (lag. 8.4.1983) inte ensam föra sin talan i ärendet. Till följd av A:s yrkande att till hans förmyndare måtte förordnas någon annan än B, vilken fått detta förordnande, hade A:s fördel kommit i sådan strid med B:s fördel att B inte, med beaktande av 65 § 1 mom. lagen 19.8.1898 ang. förmynderskap, var behörig att företräda A i förmynderskapsärendet. Av dessa orsaker och med hänsyn även till stadgandena i 3 § förmynderskapsförordningen av 18.11.1983 skulle för A förordnas en god man att företräda honom och bevaka hans rättigheter i nämnda ärende.
I-avdelningen